vi ska bli fulla för kärlekens skull

Jag har blåmärken på mina ben och mina höfter. Skrapsår och myggbett över hela kroppen.
Misstänker att det är livet och döden och allt där emellan som är gärningsmännen.
Det är ganska mysigt fastän det gör så ont när jag ska sova att jag inte kan sova. Därför är så sömnig att jag hade kunna somna sittade här.
Vill väldigt mycket idag. Som att få kramas lite med någon fin pojk. Ja, faktiskt.

Love J

alla trodde att jag skulle förlora mig med vilken runaway som helst


Jag och Pappa har grillat mackor i ugnen och liggar i våran jättestora soffa och kikar på Beck. Det är fint och väldigt roligt.
Ibland brukar jag nämligen sakna att umgås med mina pappa, för han kan vara helt awesome mellanåt. Oftast när vi är ensamma hemma han och jag. Kanske för att vi är fasligt lika. Är jag inte pappas flicka så säg.

Imorgon är sista dagen innan min semester börjar. Det känns helt klart bäst eftersom jag vill vara vaken hela nätterna och sova om dagarna. Jag vill sola och bada och träffa mina vänner. En semester är på sin plats, det säger till och med mitt horoskop. Det tror dock att jag kommer  ha otrur i min kärlek denna månad, men där säger jag att den har fel. Har den helt fel då? Det tåls att se.


Håkan är fin som en mandarin

Love J

fyra moln på himmelen

PappaRisbollar
Jag och Pappa är ensama hemma och vi lagar sushi såklart. Pappa gjorde risbollar för första gången.

MiddagMiddag
Vi åt middag ute i solen och det var jättefint för min Pappa är helt otroligt bästa ibland. Sen älskar han wasabi också.

Kapten Morgan
Sedan sa han "Arrrgh! Captain Morgan" och kom på att hans öl var slut. Han åkte på affären, jag gick till Frida.

FridaSommar
Vi gick på coop och köpte mjukglass, ice slush och VR. Myste i solen ett tag för att sedan bege oss in.
Fin dag efter jobbet ja.

Love J

festivalbilder


några från min bekantskapskrets som var fina i sommarsolen


Sonic syndicate och Takida var enda banden jag lyckades fånga på bild. Annars stod jag nämligen längst fram och hoppade och skrek. Då hade jag inte tid att tänka på foton.


Jag köpte fina shutter shades och ett par hjärtformade solglasögon. Har tio par nu och det är toppen.
Sedan hade jag ett grått armband där det stod vuxen på. Varför kan man fråga sig. Tja, det kan vara för att det matchar brännan bättre. Eller för att det känns lite fränare.

Love J

festival goes korvmackor

Nu äter jag och Cassi falukorvsmackor. Festivalen är slut och vi tog sista bussen hem. Men ändå var vi jäkligt pepp och pigga så här ska vi inte sova inte. Vi ska vara vaken LÄNGE!
Min festival har varit helt otroligt trevlig och i kväll har jag hunnit med en hel del.
Jag har skrikit mig hes till samtliga artister. Viftat med armar och hoppat så jag är lite slut just nu.
Turbonegro var grymma och jag fick dansa väldigt nära en söt pojke. Kännde mig som en liten skolflicka och fnissade lite. Insåg efter spelningen att jag fått ett sår precis mellan brösten. Förstår inte hur det hamnat där.
Jag har druckit femtvåor på en bakgård och åkt karusell så jag fick bubbel i kroppen.
Har en helt underbar bekantskapskrets och ska inte säga vem: Men någon hade svårt att stå själv när vi såg Ulf Lundell. Dock har vi faktiskt varit väldigt nyktra men mer kalas än de flesta andra ändå. Vi har nog låtit mycket och hoppat fasligt i alla fall. Vi är nog bara helt enkelt naturligt naturliga. Helt otroligt.
Jag hade en superfin silvrig klänning på mig idag. Den är väldigt ljus och jag kände mig faktiskt ljus. Blonderat hår, bleka ben, vita skor och ljus klänning. Alla andra är så svarta och mörka så jag är ganska ljus. Nog tycker väl ni att det låter ganska fint? Jag försöker intala mig det i alla fall.

Cassi sitter och läser mina mangor och tycker "att det inte är så kul när det är svartvitt" och jag fnissar. Fy vad hon gör mig riktigt glad den där tjejen. Hon är helt klart awesome.
Oh gud jag får ont i magen av allt vårat skratt.
Nu sitter hon mitt emot mig och knäpper knasiga bilder på sig själv. Gissa vem som kommer hängas ut på bloggen.

Love J


At the moment

Idag tänker jag "Äh, jag bryr mig inte" när jag äter risifrutti som start på dagen. Jag gissar att mitt humör svänger nu igen och jag knappt vet vars jag står alls. Nu står jag här.
Jag målar mina naglar knallröda idag igen så som jag gjort hela helgen. Mina ögon är trötta och jag förstår inte hur jag ska orka med att jobba idag.
Mina ögon är också ganska trötta och jag vet inte om jag orkar läsa färdigt. Just nu läser jag nämligen Fruits Basket som är söt som socker.
Nu ska jag fortsätta läsa och snart ska jag på jobbet. Stackars mig som plågar mig själv med att vara vaken hela nätterna. Det är jobbigt.

Love J

festivalskador och pojkvänner

Nu känner jag för att skriva en lång ramsa med svordommar tills jag får slut på ord. För jag är djävligt korkad och låter en enda person förstöra hela kvällen. Jag försöker intala mig själv om att jag inte bryr mig om honom. Jag ljuger då kanske. Fan.
Den enda svordommen jag ordar få ut mig. För att jag är så otroligt korkad och trött.
Jag har kollat på Takida som förövrit var cäldigt bra men jag tappade luften i trängseln och trampade snett i ett hopp. Någon trampade på mig och jag har så ont i knäet att jag nästan gråter.
Festivalen är fin och jag längtar tills imorgon. Då vill jag vara gladare.
Sedan tror jag att en vän är arg på mig. Eller något i alla fall. Han verkar vara det faktiskt och jag förstår inte vad jag har gjort. Jag är så djävulskt korkad som inte förstår något alls.
Pojkar verkar förstöra min kväll och natt.  
F A N

Love J

F E S T I V A L (8)

Jag älskar festival.
För då kan man skrika ofantligt högt och ingen säger åt en att vara tyst.
Man får bubbel i hela kroppen och jag kan inte sitta still en enda sekund.
Sen träffar man vänner som är vackrast i världen i ens huvud och man bara skrattar.
Man kan åka karuseller som går runt tills man tycker att nu får det vara nog. Då tittar man på andra som åker.
Ja, jag älskar festivaler och allt var det innebär.
Jag har köpt två par nya fina solglasögon. Även om ett par var utan glas.
Ett par har fina blåa plastiga bågar formade som hjärtan. De andra är shutter shades utan glas. Det gör inget för jag känner mig ganska cool i dem ändå. Faktiskt.
Min största last här i livet är nog solglasögon och väskor. Det är så underbart, borde kanske börja samla.
Ja, det ska jag göra. För då har jag en andledning till att köpa två par på en kväll. Ojsan.

Love J

solbrännor och jordgubbar

Igår låg jag i solen med en fin vän och åt jordgubbar med grädde. Det var sommrig, fint och kanske kanske blev vi lite brunare. Jag tvivlar dock. Men man kan ju hoppas. För en liten liten brunnyans vill jag ha. Även om jag är helt emot brun-utan-sol och solariebrännor. Naturligt ska det vara eller så vill jag inte ha något alls. Även om jag är blek som ett spöke så är det bara att face it. Jag blir helt enkelt inte så brun. Inte ens när jag är utomlands. Så varför skulle jag bli det av en kirunasommar då? Det förstår väl alla att jag har samma hudfärg håret om. Nämligen blekvit.


Love J


äppelätning och picknickar

Jag har precis kommit hem från en liten joggingrunda med hunden. Egentligen har jag hunnit med en massa efter det. Jag har duschat, gjort sallad och ätit äpplen. Precis som tidigare.
Igår var vädret fantastisk och att sitta fast på jobbet var inte så fint. Men jag har bara någon dag kvar tills jag får sommarlov. Oj oj

Jag vill läsa fina bäcker om kärlek där de finaste orden bara kommer fram. Jag vill ligga i solen med en liten bikini och känna mig finast i världen och lösa korsord från min mors gammla Allers-tidningar.
Eller gå omkring på asfaltsbelagda gator i en storstad där nästan ingen vet mitt namn och känna värmen mot min hud. Kanske sitta i en park med vänner och picknicka som man bara kan när solen ligger på i timmar.
Ja, idag vill jag ha sommarlov och bara göra ingenting eller allt på en gång. För sommarvärmen ligger på som den inte gjort på länge och det är härligt och underbart.

Förresten förstår jag inte damen på blogg.se startsidan. Hon drar i en fot?

Love J

a moment on the lips, a lifetime on the hips

ingenting funkar.
jag dör innifrån.


en midsommarnatts dröm

Välkommen till SverigeAlla blommor från alla dikenMidsommarkransarKusinKusinFyndade gammla glasögonVanlig VodkaTill Bastun behöver man näverFör att vi är finnar och pyromanerLite bråkMygg och rödvin till eldenVissa sakner hade jag velat kunnaMidsommarvädretBrännboll är traditionGrillningmidsommar
Min midsommar var en ganska typisk midsommar.
Vi hade byggt en liten stubbegubbe som välkommnade alla till sverige. Vi plockade alla blommor som gick att hittas inom en säkert kolimotersarea. Myskogen är inte det bästa stället för blomster.
Vi var midsommarfina i blommkramsar av plast och hittade ett par glasögon som ingen såg klok ut i. Tilda såg minst klok ut, men dock otroligt söt.
Alla pappor och mammor och fastrar och farmödrar drack vanlig vodka och blev glada i skinnet. Därför blev det barnens uppgift att göra klart bastun till kvällen. Vi sammlade näver i evigheter innan det blev en brasa.
Samtidigt bestämmde far att nu ska vi fira midsommar som varje år och tände en brasa. För det gör man i finland faktiskt. Ingen brasta första maj, men en till midsommar. Eftersom vi är ganska mycket finska så håller vi på våra traditioner och tänder en både första maj och midsommar. Kanske är vi lite pyromaner också.
Till brasan serverades knuffar, myggor och rödvin. Det kan vara ganska fint ibland.
Det var en släktträff på gång inne i byn och vi åkte dit för att vara sociala och trevliga med söta bypojkar. Det fanns det gott om vill jag lova och även om kvällen inte slutade jätteroligt så var det kul så länge det varade. Utom att min fars kusin fortfarande tror att jag heter Sofi och nästan gav mig näsblod. Värt att nämnas var att det inte var våran släktträff, vi bara hamnade där.
Kvällen blev lite för läng för vissa och jag fick leda far min i säng. Han skulle besöka vedboden envisades han, fastän den revs för x-antal år sedan. Ibland undrar jag vem det är som är tonåringen i våran familj då jag vaknade av att han spydde samma morgon.
Dagen efter skulle vi såklart ha traditionellt brännbollsspelande som vi har varje år. Även om vi inte räknar poäng eller sådant så misstänker jag att motståndarlaget var lite bättre än mitt lag. Jag skyller på att dagen innan hade slitit ut mina lagkamrater.
Vi grillade såklart om kvällen och fick se första riktigt fina sommardagarna i år.

Love J

min vecka är så tom

jagLagar mat med kärlek

Fem bilder på en helv vecka. Det är inte klokt.
Jag hatar att jobba hela dagarna och inte ha tid för mina vänner.
Ogillar stark att mina föräldrar är i Finland nu utan mig och att jag kommer tvingas dit idag efter jobbet.
Jag har ingen aning om vad jag ska packa med. Jag har ingen insperation till att packa för jag vill inte åka.
Jag vill stanna hemma och träffa vänner som jag inte sett på länge.
Jag hatar att inte ha något att säga till om.


Love J

Everyone's asleep when we play

Ibland mår jag så fasligt dåligt att jag tror ögonen ska drunkna av alla tårar och att jag aldrig kommer se igenom dimman. Det enda jag kan och orkar göra då är att inta fortserställning i kökshönet eller inta hönet på vår soffa. Den är egentligen så stor och mjuk. Men när hela huset skriker övergivenhet så känns den bara tragiskt. För jag behöver verkligen inte sova ensam inatt och det är precis vad jag måste. Ensam i en stor säng och ett tomt hus. Som att det behövdes strykas under att jag är ensam. Ingen svarar på mina sms och jag funderar till och med på att ringa en pojke som kanske hade kunnat tillbringa natten här. Fast det kommer jag ångra imorgon. Men idag behöver jag någon.
Idag matstrejkar jag, dvs att jag har bara ätit ett äpple och en risifrutti på hela dagen och klockan är närmare nio. Dricker bara choklad direkt från paketet och det har jag gjort i några timmar nu. Det är allt jag orkar få ner.
Jag känner mig så konsigt obehövd och ensam att det är hemskt.
Ibland hatar jag att vara sexton år och obehövd.
Alltid hatar jag att vara så ensam.

Jag får panik över att mitt huvud tror att jag är fel. Jag kan inte tänka klart och jag vill åka så fort och springa så lång eller ligga så länge under vattnet att jag nästan ska dö. Jag måste känna att jag lever. Att känna döden lite.
Jag tror fortfarande att det är något fel på mig. Det är skrämmande.
Jag kommer inte sova inatt. Jag kan inte.

Jag vill krossa hjärtan som jag brukade göra. Jag vill få folk att tro att så mycket ska hända och sedan bara svika dem. Ibland kan jag göra det och känslan får mig att pirra inombords. Det kanske låter hemskt, men då har jag kontrollen. Då kan jag pressa vilka knappar jag vill och stänga av när jag än önskar. Någon har tagit kontrollen ifrån mig. Jag klarar det inte mer. Det är bara jag som krossas. Hela tiden.

Cobra Starship - The kids are all fucked up
Cobra starship, save my night!

Love J


you're a thousand miles away

Kan tänka mig att jag är väldens jobbigaste flicka ibland.
Lite för att jag drömmer om en pojke som jag hatar.
Lite mer för att jag vill att han ska tycka om mig.
Pojkar är värdelösa i mina tonårstankar idag.
De får mig bara att vilka gråta igen.


Bilden är tagen på min femtonårsdag. Då var jag lycklig, år sushi och Hello Kitty-tårta med mina vänner.

Fast nu tittar jag på bilder från när jag var fjorton. Jag hade alltid ett så stor leende på läpparna att mitt ansikte nästan gick av på mitten. På alla bilder är vi så nära kameran att man kan se varenda skråma vi samla på oss sedan barnsben. Alla bilder är lite mysigt suddiga som gör att vem som helt förstår att antingen har man en dåligt kamera, eller så är kortet väldigt spontant. I vårt fall är det en blandning.
Sendan var vi fulla med kajalkladd, söta hårklämmor och nitbälten. Jag hade mer än ofta mina trasiga fishnet och band-tees. Någon gång under den sommaren så sprayade jag håret rosa och det var en konstig blandning mellan rosa/orange/rött/lila/blont. Men jag tyckte att jag var underbart fin. Samtidigt varierae jag mellan att ha en poplugg som tog upp hela mig eller en pannlugg som var så rak att man kunnde ana att jag klippt den med linjal.
Jag hade knythalsband som varierade mellan ankh, pentagram och heartagram. Nästan alltid fanns även min namnbricka fast. Så hårt kring halsen att jag inte riktigt kunnde andas ordentligt, än mindre sova med den. Ibland var jag rädd att den skulle sprypa mig. Medans halsen var fullt av band så var mina armar fulla av plast. Jag hade så mycket plastarmband som var tunna och som man satte ihop två och två på mitten. Svarta, lila och röda var det mest av.
Jag hade en förkärlek till skjortor och hade det väldigt ofta. När jag inte hade mina bandtees såklart.
Mina fishnet var det vackraste jag ägde och jag har kvar alla än idag. De kommer jag inte ha hjärta att slänga än. Kanske ska jag ha dem i sommar. Bara för att sådär.
Det var sommaren när jag var fjorton.

Men när jag var femton då? Ja, då blekte jag hela mitt hår så blont det bara gick. En liten slinga i luggen blev rosa.
Jag klistrade fast stjärnor på mina kinder och målade läpparna knallröda.
Mitt kajlakladd var borta och bara väldigt mycket eyeliner fanns kvar, oftast med en massa glitter.
Jag sa nej till allt det svarta för det hade gjort mig så spyless att jag höll på att dö.
Istället bar jag superkorta blåa,rosa och lila klänningar hela sommaren. Mina halsband var utbytta till ett där det stod HOPE med stora svarta bokstäver.
Jag hade skrikturkosa strumpyxor, knähoga rosa sockar och en hood som klänning med texten THRILL ME KILL ME över hela ryggen. Såklart hade jag supersizade solglasögon på mig so ofta jag kunde.
Alla mina klänningar var så korta att jag inte kunde böja mig.
Det var ganska fint att vara femton år också.

Love J


Cause nothing feels like home

Jag ljuger ganska ofta. För det mesta för mig själv.
Säger väl att jag inte bryr mig och att jag har glömt. Men det är väl lögn.
Men jag förstår inte hur ett litet datahjärta kan få mig att börja gråta bara för att en viss person gjorde den.
Jag kanske säger att jag tycker att allt är helt underbart och perfekt.
Fastän ibland kan jag saknat att vakna bredvid någon som vill vakna bredvid mig.
Eller att känna någons armar kring mig och bara veta att dom ligger så nära mig bara för att jag är jag.

Men idag känns det som att det var så många evigheter sedan någon sa att dom tyckte om mig och menade det.
Kanske är det för att det var just många evigheter sedan. Sist någon sa det är jag säker på att han ljög. Det har han redan bevisat, vad han än säger. Han lämnade ju mig utan att säga något alls. Det bevisade att han inte brydde sig.

Nu känner jag mig ganska obehövd och så väldigt inte omtyckt.
Som att på sista tiden har alla pojkarna gillat mig för en enda sak. Men bara ett litet tag, ungefär lika länge som en dag.
Jag tror inte ens alla minns vad jag heter och det är inte så fint som det kanske låter.
Jag vill att någon ska minnas mitt namn.
Vill att någon ska säga att han tycker mycket om mig och nöjer sig med att krama mig.
Jag vill krypa ner bredvid någon och bara vara utan att känna att jag behöver göra mer.
Men det känns som att jag måste göra så mycket.
Måste bevisa att jag räcker till och duger.
Jag vill räcka till genom att bara vara.


Dagens låt
Mayday Parade - Miserable at best


Love J

you're not my future, you're my dreams

Sommarlov!
Sommarlovs fina flickor som är ute och tar en rökpaus!


Om två år hoppas jag att jag får stå i en lastbil som det står Marknadsmedia på sidan om. Fint!

Love J

last night

Nu äter jag mormors plättar och tror att jag ska spy av en huvudvärk som fösöker spränga mitt huvud.
Har jobbat fyra timmar idag och det sliter på mig att jobba när man har haft roligt dagen innan.
Kanske var det så att jag åkte hem lite innan ett men ändå mår jag så dåligt idag att det inte klokt.
Men tack vare Jonas kom jag hem så tidigt. Annars hade jag säkert varit ute längre om han inte hade kört hem mig. Han är så otroligt snäll att det inte är klokt. Orkar med mig sådär.

Vi hade en helt underbar kväll igår som började hos Cassi. Vi sjöng lite singstar och spelade lite kort och sprang lite ute i skogen och letade efter en hund som försvann. Hunden återfanns dock och vi for upp på stan istället.
Där var det trevligt och fint och jag älskar mina fina vänner som gör mina kvällar så härliga.
Nog var det ganska kul på stan också. Väldigt mycket folk som tog studenten och andra människor som bara var där. Jag tyckte faktiskt kvällen var fin.
Synd att jag skulle jobba idag, annars kanske jag hade orkat med längre.

Love J

sommarfest

Nu är jag hos Cassi. 
Vi är glada och fina och snart ska jag dricka cider och skratta.
Jag är så otroligt glad att jag håller på att spricka!

Love J

sommarlov - näst sista

Förstår ni att nästa gång jag sätter min fot på Hjalmar Lundbomsskolan så går jag i tvåan. Jag förstår det knappast själv eftersom det är lite overkligt.
Jag minns när jag började tvåan. Alltså tvåan som man går i grundskolan och är åtta år. Vi skulle bli en fasligt stor klass och jag var så nervös att jag nästan dog. Fastän jag kännde de elever som innan hade gått i min klass så blev det ju mer än dubbelt så många fler. Gud vad jag var rädd då.
Nu är det nio år sedan och jag kommer ihåg magpirret som gjorde mig helt sjukt skakis i kroppen. Så otroligt underligt att man kan minnas vissa saker så starkt. Det är helt underbart.

Idag tänkte jag även på när jag fyllde tio. Det är sju år sedan och jag firade det med en flicka. Våra föräldrar hyrde Laboteket som var ett fasligt roligt ställe och bjöd alla flickorna i klassen. Vi umgicks nästan inte alls, jag och flickan som firade ihop. Det var mer våra föräldrar som bestämde det.
Förtår inte hur jag kan missas att vi hade sugproppsrace  i badkar och fick rita på duken. Jag minns till och med presenterna jag fick.
Efter det har det bara gått utför och helt ner i diket. Ungefär. Nu är jag och hon så fina vänner att det inte är klokt. Hon är en av de bästa flickona jag känner faktiskt. En såndan som man berättar allt för och som man litar på.
Underligt vad ens tioårsdag kan göra.


Love J

småflickor och äldre herrar

Jag undrar nog varför trettioåriga män får för sig att sextonåriga flickor ska vilja prata med dem på nätet. Speciellt när de frågar om vad man gillar för ställningar och om man är singel. Jag tycker det är ganska obehagligt.
Pojkar i all ära med när de är trettio så är det dubbelt så gammla som mig. Det är en fråga som jag tycker är ganska knepig. För tänka sig att männen kunnde varit flickornas pappor nästan. Det är ganska så hemskt tycker jag.
Tycker inte ni?

Jag har nog suttit på nätet ganske mycket i ganska många år och det är fasligt många killar som varit många år äldre än mig som velat träffas eller ha camsex eller liknande. Det tycker jag är dåligt. Väldigt dåligt.
För vissa småflickor kanske faller för allt dom säger.
Jag har kanske turen att inte vara så godtrogen och snarare misstänka alla för styckmord. Vilket kanske inte heller är det trevligaste man kan göra.
Men jag litar inte riktigt på välden på nätet. För den är väldigt falsk och photoshopad.
Ingenting är riktigt äkta här.

Love J

sitter i en säng som inte är min

Nu klockan ganska lite och jag sitter hos Cassi.
Vi har på Timo Räisänen på volym som gör att vi måste tala väldigt högt.
Cassi testar kläder inför skolavslutningen och vi har precis varit på staden.
Köpt fasligt fina skor har hon gjort, man är lite avundsjuk. Fast då har hon min storlek och vi kan lånas.
Jag har otroligt ont i magen men det kommer gå över. Jag lovar.
Bara ett bevis på att jag är en fullt fungerande flicka. Helt otroligt fint ändå.

Hon är finfin min Cassi.

Love J.

Cassie

Nu skriver jag bara för dig Cassi, för du är helt underbar och förtjänar det.
När du säger att du är jossan-sjuk blir jag så glad att jag kan flyga genom taket för du är så himla underbar.
Egentligen har vi inte kännt varandra så länge alls, men helt plötsligt så bara "poff" så blev det så. Kanske för att vi är lite lika, eller för att vi är så olika. Det kanske var en lögn. Vi är knappast olika.
Skriker och tar plats och lagom frächa. Båda två i ett nötskal.
Vi matchas dessutom vår nagellack fint. Det måste sägas.
Sen kanske vi sjunger mycket och kanske vi bråkas lite. Men fastän du häller tippex i mitt ansikte så gillar jag ofantligt.
Jag känner att jag kan lita på dig och att du faktiskt bryr dig. Som att du försöker hjälpa om du kan.
Därför måste jag säga att du har blivit en så underbart bra vän att jag kan säga att jag tycker om dig så mycket.
Tänk om du hade varit här nu!

Cassi
Bara för att.

Love J


första gången kärlek


På bilden är jag fjorton år och det är precis innan jag blev svart.

När jag var ungefär fjorton år var jag kär för första gången. Då träffade jag en pojke som var jättefin.
Jag kunnde inte somna om nätterna för jag stirrade bara upp i lampan i mitt rum. Alltid den lampan som mina ögon vilade på i timmar och timmar om nätterna den sommaren. Jag tänkte alltid att det måste vara något fel. Mina ögon var trötta men mitt sinne var på spänn och mina tankar var så ihoptrasslade att jag knappt visste vad jag hette.
Mina ben blev lite darriga och jag rodnade nog lite när han pratade med mig och jag förstod inte varför. Att jag lite förtjust i pojken var inte det lättaste att förstå. Jag hade aldrig mått så konstigt i hela livet.
Konstant hade jag en känsla i magen som jag trodde var illamående men senare insåg var något helt annat. Starkt tycke.

Jag tycker det är lite fint att minnas första gången man gillade en pojke. Det är lite charmigt att man inte förstod vad det var för fel. Det var aldrig någon som sade "Du tycker om honom". Man bara stod där och insåg det första gången han pussade på en. Man blev en hel bubbeldricka när han höll en i handen och gav en fina öronhängen med rosa stenar på. Första gången han sa att han tyckte om en höll man på att spricka av alla känslor.

Är det inte så otroligt vacker att tänka på det?
Jag tycker det är så fint med förstagångens kärlek att jag inte kan låta bli att le.
Tänkt vad härligt att vara fjorton år och förstagångs kär.


Love J

tankar och sådant

Nu sitter vi har igen. Samma sal som igår. Precis samma dator och samma stol. som varje gång vi har lektion i datasalen. Längst ner, längt i vänstra hörnet. Där sitter jag alltid. Det är lite som min plats.
Ganska underligt är det, tycker ni inte?
När jag gick i femman, sexan och fyran så var vi så sura och arga för att våra lärare gav oss "bestämda platser". Så orättvist att man inte fick sitta vars man ville. För det ville vi ju då.
Kanske var det bara för att vi inte fick som vi ville.
Men ändå nu, när vi har den heltstora möjligheten att slippa tvingas ner i bänken bredvid samma kompis hela tiden så är det precis vad vi gör. Alltid samma platser bredvid samma vän. 
Det har jag tänkt på lite.
Undra varför det är så?

Jag vill ha sommar nu och efter en otroligt fin sommarmorgon så kom regnet. Det var så otroligt sogligt. Även om vi fick spela kubb i gymnastiksalen. Tycker vi inte det var jätteroligt? Jo, det var så otroligt rolig att vi inte tordde på det själva.
Jag älskar mina finfina klasskompisar så fasligt mycket. Dom är helt otroliga fastän dom skriver konstiga kometarer på min messenger. Jag älskar dom så.


Eftersom det är sista vecka så måste man kolla igenom sina saker. I varje block jag har står det minst en text som faktiskt inte har det minsa att göra med änmet. Nej det är lite tankar och känslor och historier som jag kommit på. Därför ska jag ta hem blocken, skriva upp alla små noteringar från blicken och sedan göra om dom. Lite finare och mer passande såklart. Sammanhängande och sådant.
Min svenskalärare berättade att det skulle vara en skrivkurs i höst. Jag är lite sugen på att gå. Läste någonstans att det är Katarina von Bredow som ska leda den. Då är jag fasligt nyfiksen säger jag bara. Har nämligen läst många av hennes böcker och tycker mycket om dem.
Jag har läst flera av dem.
"Expert på att rodna", "Syskonkärlek", "Räcker det om jag älskar dig?", "Hur kär får man blir?" och "Som jag vill vara"
Helt underbara böcker och leder hon den måste jag gå!

Love J 

i trust you

Igår hade jag en underbar dag.
Madde
Jag var på stan och provade klänningar med finfina Madde. Hon är helt fantastisk, bara så att hon vet!

Sedan åkte jag och min far ut för att köra lite bil. Det tycker jag är trevligt, speciellt med musik på högsta volym så man inte hör sina tankar eller egen röst. Jag kanske tvingade honom att genomlida Lady Gaga, Lorentz & M.Sakarias och Ebba Grön. Men jag vet att han i smyg gillar det.
Sedan var vädret så vackert att man nästan anade sommar och vi for ut och paddlade kajak. Det gick fasligt bra måste jag säga. Jag var inte ens nära på att känna det kalla älvvattnet. Utom när jag skulle kliva ur och det var millimeter ifrån att jag klarade mig torr.
Efter det så tyckte vi att "Nu ska vi tvätta bilden" så vi åkte på Statoil och köpte lite grejer, sen for vi till fars jobb och tvättadet. Jag råkade såklart kliva i en lerpöl med mina vita nya skor. Men det är smällar man får ta.


Jag tycker det är fint att vara fjorton år och inte kunna somna om natten för att man är nervös.

Love J

klädhögar och tatueringar

Nu har vi multimedia och jag är fasligt uttråkad. Jag har ett stort behov av hög musik och fina klänningar just idag.
Egentligen så kommer dagen knappats sluta så. Snarare kommer den sluta på dejt med garderoben som verkligen behöver städas.
Fast jag ska förbi på Eurosko och köpa superfina gladiatorsandaler också, för det ska jag ha. Kanske till skolavsluitningen tänkte jag.
För alla vet ju att det är sista veckan nu och jäklar vad jag är sugen på sommar. Även om det kommer bli en hel del jobb i början så kommer nog min resa till huvudstaden göra mig gott.
Men jag försöker att överleva dagen med att städa istället.

Just nu pratar vi om fina pojkar med tatuerade kroppar. För sånt tycker vi om säger vi.
Egentligen är det väl fasligt konstigt att man tycker om det. Lite bläck under huden. Men gudars skymmning vad det är fint. Jag kommer nog alltid vara svag för piercade, tatuerade pojkar. Det går nog itne ens att växa bort ifrån. För nog har jag tyckt om det ganska länge nu.
Det ser lite farligt ut och det är lite fint sådär.

Love J

syskonfniss och snigelmat

snigelmat
Jag lagade ensam frukost/lunch/middag som bestod av chickennuggets i snigelsmör. Sen gjorde jag rävsmör och korvsmör också, för vi hade så fasligt mycket smör och jag har en otrolig fantasi. Om inte annat så när det kommer till matlagning.

Systeryster
Jag tycker det är så fasligt fint att vara fjorton år och fnissa så otroligt när en pojke som man träffat dagen innan skickar sms. När ens syster frågar så är det "Ingen" tills man inte kan hålla sig och berättar. Det tycker jag är fasligt fint.

Sover
Sen kanske ens storasyster somnar på golvet efter några timmars fniss och skratt och "vad ska jag göra"-prat.
Kanske ser den äldsta av sysrtarna sig själv i den yngre. Kanske säger hon saker åt henne som hon önskar att någon berättat för henne. För när man är storasyster så ska man se till att sin lillasyster slipper alla onödiga misstag.
Jag hoppas oändligt mycket att jag duger som storasyster nu för tiden. För jag har inte alltid varit den bästa.

Love J

tårtkalas och klasskamrater

Outfit
Jag har köpt fina kläder i Luleå i Måndags.

tårtkalas!MaddeMarcusCassiFrida
Vi hade ett litet tårtkalas för att det var trevligt.

Love J

en vacker lördagkväll

Det är sena kvällen på lördag just nu. Min mor har precis smsat om att hon och resten av familjen inte kommer hem ikväll och tomheten ekar just nu. Ensam hemma en kväll som jag hade velat spendera på något annat ställe.
Men att bara stirra in i väggen känns bra ikväll.
Efter otaliga timmar tårtbak, plättgräddning, musiklyssnande, bokläsningar och underhållning så känner jag mig ganska nöjd med att ta det lugnt.
Ja ihelg har varit fantastiskt och jag är så underbart glad över att jag har mina vänner.
Igår åkte vi till Tulla och spelade anden i glaset i ett gammalt folkets hus. Mitt på scenen hade vi bordet och stolarna. Jag som brukar bevisa mig orädd skakade då lite. Men mest i sympati för min räddaste vän.
Idag vaknade jag med Cassi vid min sida och Madde kom ganska snart över. Efter några försök att få bort grönska från cassis byxor (hon ramlade den klanten) och frukost och väldigt mycket allvar gick flickorna för att göra sig lite trevligare. Vi möttes hos Frida lite senare efter att jag och F hade bakat en superfin tårta och gräddat plättar.
Sen åt vi för att vi kunnde och efter fasligtmånga timmars musiklyssnande och tv-tittande begav jag mig hemmåt.
Cassi, Madde, Frida, Marcus och Jonas har gjort min helg finfin.
Underbar kväll med bilder imorgon.

Love J

tonårstankar är som en bal på slottet

Man kan sakna att dra fingrarna genom kortklippta pojkars nackhår. Att känna deras händer och läppar och närhet.
Sådant kan man sakna ibland. Det kan hända ofta också. Det är sorgligt.
När jag ser alla finfina kyssar på tv och på riktigt så blir jag lite ledsen inom mig. För ibland vill jag bara ha någon som ligger brevid mig med fint nackhår som jag får stirra på. Som låter mig köra i ansiktet i nacken och bara dra in all lukt och alla känslor. Som man bara behöver se för att spricka av lycka.
Vissa nätter får man en pojke som ligger så nära och är så fin. Men oftast så spelar det inte så stor roll. Det räcker så kort tid. För man vet att dagen efter kommer han inte ligga nära dig och viska "jag tycker så ofantligt mycket om dig"
Ofta vill jag ha någon som viskar det till mig. Det spelar ingen roll hur många som vet eller bryr sig.
Bara jag vet.

Det kanske är sommaren och kärleken som får mig att bli så.
Eller så är det tiden och ensamheten. För jag känner helt plötsligt att jag duger till så lite.
Kanske är det vanliga tonårstankarna som slår mig igen. Igen och igen.
Ibland slår dom mig så mycket att jag inte kan stå utan bara ligger på backen och skriker av smärta. Jag vill inte det.
Speciellt inte när dom sparkar. Men kängor med stålhätta gör det så brutalt. Dom sparkar fast man ligger.
Fastän man skriker att "Nu får det vara nog" så fortsätter dom. Ger aldrig upp.
Inte innan allt bara försvinner och du inte känner mer. För då kan allt bara bli bättre. Allt är bättre då.
För ni ska veta att jag önskar att jag kunnde skriva att jag älskar någon som älskar mig. Men det funkar inte så.
Ni ska veta att jag har inte kännt det på så många evigheter att jag inte riktigt vet hur det ska kännas längre. Jag bara vet att det känns.

Sen så går det en dag och man mår så himla bra. För även om det inte ligger någon poje brevid en när man vaknar så känns allt så bra. Fasän ingen säger att dom tycker väldigt mycket om mig och även om man inte får känna på fina pojknackar. Ändå känns det så fint som om man aldrig mått så bra.
Det känns som att en pojke kan dra ner en på botten.
Då sitter man där högt upp på en pyramid och mår toppen med pojkar liggande längst ner som man kanske önskade vora med en. Men då måste man ligga på botten själv. För du kan alltid gå ner, men aldrig komma upp.
Kanske är det så med att gilla pojkar.
Ibland så är de där och gör ditt liv underbart och oändligt fint. I nästa stund drar det ner dig på botten och håller så hårt att du inte kan andas.

Det vet man väl inte före man har testat.
Underbarast av allt är i alla fall att må bra. Även om det är med eller utan pojkstackarna som finns. Men fastän dom orsakar mig så mycket lidande alla pojkar jag känner, ändå är dom så fina.
Det kanske är det som är de jobbigaste?
Även om de är så underbara, vackra och otroliga så är det ändå de som får mig att gråta av sparkar i magen.

världens längsta inlägg om ensamma tonårskänslor
Love J


skin

Frida sitter uppe och äter nu och jag sitter nere i källaren brevid hennes dator som har superstor skärm. Jag har blekning i håret och känner mig.. finfin. Eller något sådant. Jag vet inte, mest bara besvärad för shortsen jg har på mig är ungefär i samma storlek som ett par trosor. Det känns jobbigt och jag hoppas ingen ser mig. Nejnej. Det vill jag verkligen inte.
Det känns så himla jobbigt att jag nästan spyr. Usch.
Jag är rädd att Fridas bror och hanns kompisar ska komma ner och spla tv-spel brevid mig. Jag hoppas det inte händer.

Helt plötsligt känner jag mig så besvärad när ngon ser mig utan långa byxor ocg tröjor. Pallarinte när dom ser min mage när jag stäcker på mig eller så. Måste ha långa tröjor och höga byxor.

Love J

i remember the skin of your fingers

Ojsan vad fasligt det blåset ute. Hade jag haft en hatt hade den blåst bort.
Nu har jag bara en massa frisyer och blonderade hårstån i ansiktet. Det är fasligt jobbigt.
Just nu sitter jag med ett tal som inte skriver sig själv och en powe pion presentation som jag gör fina effekter på. Det är väldigt långtråkigt.
Snart slutar jag dock för dagen och då ska jag hem till Frida med en burk blekning och jag säger hejdå till min utväxt. Det tycker jag är underbart.

Idag har jag fårr jobb för hela sommaren och augusti också. Det ska bli så fasligt trevligt och roligt att jag nästan dör. Så glad är jag!

Frida är helt galen och kan knappt sitta rakt i stolen. Hon tjorvar och knorvar och skrattar tills hon inte kan andas. Allt såklart så tyst hon bara kan. Sen drar hon perversa skämt som jag inte tror någon mer än hon tycker är roliga. Jag tror hon lider av någon allvarligt sjukdom. Kanske adhd eller något. För hon verkar ha koncentretionssvårigheter just nu och skrattar hysteriskt åt stavfel.
Har jag sagt att jag älskar henne?

Broder daniel
älskar dom så underbart mycket att jag svimmar.
Love J


la dispute



Love J

not my cup of tea

Jag brukar stark ogilla hysterier. Nu är vi mitt inne i Twilight-hysterin. Det tycker jag är fasligt jobbigt.
Precis hörde jag min syster skrika "Han är så himla snygg" och sen skrattade hon och hennes vän i kör så det ekade i hela huset.
Jag förstår inte mig riktigt på det. Jag började läsa en av böckerna, men att säga att jag gillade den hade varit en otrolig överdrift. Jag läste inte ens halva sen slutadet. Och Gud jag slutar sällan läsa en bok mitt i. 
Så varför den har blivit så fasligt stor förstår jag inte. Inte heller kan jag säga att han är snygg, Edward. När han var med i Harry Potter var det inte så här mycket tjejfnitter om honom.
Harry Potter var väl också en hysteri. Men den gillade jag ganska bra. Böckerna då, filmer efter böcker är inte min cup of tea.
Sagan om ringen-grejen fattade jag heller aldrig. Jag såg en av filmerna och den var väl "tjaa.." Inte bättre eller sämre.
Ingen fattade det och trodde säker att jag inners inne tyckte om de. Men nej, det kan jag faktiskt inte säga. Mina filmpojkar sa alltid "Jag ska visa dig alla filmer, du ska få se hur bra dom är". Men dom lyckades inte fånga mig framför en skärm när en alv re omkring på en häst. Eller vad dom nu gjorde. Hysterin blev förstårs stor över Elijah Wood som egentligen inte är något speciellt. 
Så nja, filmhysterier är inte det jag faller för.
Sen är det väl en massa andra saker som jag heller aldrig fattade. Star Wars har jag aldrig sett, High School Musical är bland det fjantigaste b-klass filmerna jag någonsin sett och Fredag den 13:de-filmerna har jag inte ens sett en snutt från. 
Jag vet inte varför, men filmer som blir superstora verkar inte fånga mitt intresse. Jag ville hellre se filmerna som det var hysteri med för flera herrans år sedan.
A Clockwork Orange, Jackie Brown och Pulp Fiction.
Men okej, ibland är ju nya filmer finfina. 
Sommersault är nog min favoritfilm från föralltid.
Sin City är helt otroligt gjord och Pirates of Caribbean-hysterin var helt okej. Jag gillar dom filmerna.
Men ni fattar, hysterierna är inte tiktigt min kopp te.

 
Denna låten kommer bli en underbar sommarlåt!

Love J

love like you never been hurt

Om nätterna slår alla tankar tillbaka. Jag blir så sprängfylld av ord, frågor som aldrig kan få svar och bubblor.
Så jag försöker få det i ordning med mina små rösklipp, mina anteckningsblock eller kalendern. Konstigt nog blir det alltid värre än när allt sitter kvar i hjärnan. Undra varför tänker jag nu.
Klockan är elva en tisdag kväll och jag sitter i gammal åttiotalscolligetröja från posten och ett hårband som får mig att se ännu mer åttiotal ut. Jag är inne på mitt femte glas vatten och glasen är inte små.
Nu är jag mest bara en bubbla, helt full med ingenting men jag håller ändå på att spricka av det. Men något finns det i mig, alla kan bara inte se det. Kanske ser jag så tom och lycklig ut. Men jag är full av något. För annars hade inte jag varit klotformad. Då hade jag varit ett sträck. Så är det.

Bubblor.
Men ändå, fastän jag är en bubbla, ändå så är jag så himla lycklig. Jag känner mig helt plötsligt så otroligt betydelsefull. Som om folk faktiskt vill veta min åsik. Som om dom bryr sig. Förstå hur underbart det är, är kanske inte lätt. Men har man någon gång kännt sig så värdelös och obetydlig så är det en underbar känsla.
Därför kanske lite motgångar är bra. Man lär sig att förstå när det bli bättre. Man lär sig att upskatta det man får.

Ord.
Betyder små ord så himla mycket eller råkar dom bara hamna där. Som om någon säger "lovar". Betyder det något, eller är det bara ett ord. Är det bara fem bokstäver som råkade ramla in eller var dom gjorde för den meningen?
Man vet inte. Man vet inte om folk alltid menar det dom säger eller något alls.
Ett ord kan starta ett bråk. Ett ord kan döda en människa. Ett ord kan såra någon djupt.
Förstår då ägaren av orden hur mycket skada varje enskilt ord kan göra? Jag tror inte någon förstår.

Sen är det fina leenden.
Att man ska vara sexton år och bli så knäsvag för ett fint leende. Det gör intget lättare. Alla pojkar med fina leenden verkar tycka om att se dig väldigt nära när du är sexton år och lycklig. Kanske är det bara jag.
Eller ser pojkleenden så mycket finare ut på nära håll?

Love J


one of your cars

Min syster är otroligt okänslig och kallar mig massa dumma saker. Säger att jag ligger man alla pojkar och sitter just nu och sjunger "no action whitout protection". Vissa dagar ogillar jag henne så fasligt starkt.

Men jag ska iväg ut och övningsköra nu. Det ska bli super.
Så ser ni en Vinröd Audi quattro från -97 som kör omkring längt landsvägen.
Ja, då kan ni ju tuta?

Stövlar

Love J

RSS 2.0